Känslan..
Kategori: Kurt
På sistone har jag läst mycket på olika bloggar om att många är alldeles för resultat- och tävlingsinriktade.. Att det är känlsan som är det viktiga när man tränar och tävlar hund..
Utifrån det så har jag redan glömt kvällen på agilitykursen igår..!
Men lite snabbt kan jag förklara att Kurt kändes ofokuserad och lite trög i början..
Sen drog han sin första rymmar-repa, hjärtat långt utanför kroppen, tills han vände runt och kom raka vägen fram till mej...
Därefter trampade han i en bajshög som nån hade lämnat mitt på appellplanen!! Och då blev fröken Kurt helt förstörd... Han gick och sprätte med sin nerskitade tass och ville inte gå nånstans....
Här gjorde jag en miss.. Han hade redan klarat den platta tunneln med säcken helt liggande på marken, så jag borde bara ha avbrutit och satt honom i bilen en stund.. Men så vill man ju vara med på kursen och inte "krångla", så vi fortsatte..
Efter en stund blev det fikapaus och efter den var Kurt på topp! Det var svalare i luften och han var jättefokuserad...
När vi gick av litegrann så tyckte Kurt att vi skulle ut på gärdet bredvid vägen, (vi hämtade en grej där i söndags) men det tänkte inte jag, så kopplet "tog slut" och Kurt landade i det leriga diket med ett plask!
Alltihop slutade med att jag åkte hem med en nerskitad hund som hade fokuserat i 40min istället för 2h och var superpigg.. = Ingen bra känsla alls...
Tur att det är roligt iallafall!
Utifrån det så har jag redan glömt kvällen på agilitykursen igår..!
Men lite snabbt kan jag förklara att Kurt kändes ofokuserad och lite trög i början..
Sen drog han sin första rymmar-repa, hjärtat långt utanför kroppen, tills han vände runt och kom raka vägen fram till mej...
Därefter trampade han i en bajshög som nån hade lämnat mitt på appellplanen!! Och då blev fröken Kurt helt förstörd... Han gick och sprätte med sin nerskitade tass och ville inte gå nånstans....
Här gjorde jag en miss.. Han hade redan klarat den platta tunneln med säcken helt liggande på marken, så jag borde bara ha avbrutit och satt honom i bilen en stund.. Men så vill man ju vara med på kursen och inte "krångla", så vi fortsatte..
Efter en stund blev det fikapaus och efter den var Kurt på topp! Det var svalare i luften och han var jättefokuserad...
När vi gick av litegrann så tyckte Kurt att vi skulle ut på gärdet bredvid vägen, (vi hämtade en grej där i söndags) men det tänkte inte jag, så kopplet "tog slut" och Kurt landade i det leriga diket med ett plask!
Alltihop slutade med att jag åkte hem med en nerskitad hund som hade fokuserat i 40min istället för 2h och var superpigg.. = Ingen bra känsla alls...
Tur att det är roligt iallafall!
Madde. säger:
Bloggadress: http://ettlivsomm.blogg.se
Tack så jättemycket! Det ska jag göra :)
Elin säger:
Bloggadress: http://livetsomenlilja.bloggplatsen.se
Hej och kul med din kommentar :)
Jag håller med dej till viss del... Självklart ska även andra kunna röra/hålla/hantera Tira men att hon ska trippa fram utan att tveka till okända människor känns för mej helt onödigt :) Jag kommer skilja på "utställningshantering" och "vardagshantering" då jag inte vill ha hundar som gärna vill till andra människor. Min amstaff har det varit ett mega jobb med då hon är tvärtom mot Tira och älskar allt å alla haha
Så för min del kommer jag "lära" Tira att domarens hantering på utställning är ett "moment" precis som t ex tandvisningen i LK1. Man står stilla och accepterar helt enkelt :)
Hon är ju som sagt inte rädd och jag är lite så att om din hund litar på dej så litar den också på att all hantering är okej när du säger att den är det :)
Så summan av det hela: Hon kommer bli hanterad mycket av andra med mej vid sin sida i syfte för tandvisning/veterinärbesök/fysterspeut osv men att bli klappad av tio pers på stan kommer aldrig att hända :)
Hoppas du förstår min tanke